Zmarta lån

spartips-handpenning

Med de skenande bostadspriserna (dock verkar prisutvecklingen ha bromsats upp något) kan det ta ett tag att spara ihop till handpenningen även för mindre bostäder på mindre orter. Det viktigaste tipset när det gäller att spara till handpenningen är att börja spara så snart det bara går. Ju tidigare, desto bättre är grundregeln. För dig som redan vet det, och vill ha lite mer konkreta tips på hur grundplåten till den första bostaden kan växa lite snabbare, presenterar vi nedan 9 tips för snabbare sparande.

9 tips för ditt sparande

Några av tipsen du finner nedan är ytterst enkla att följa och möjligheten att du redan applicerar något eller några av dem i din privatekonomi är stor. Andra kanske inte är lika omedelbart tillgängliga för dig. Använd de tips du utan större besvär kan föra in i din privatekonomi.

1. Ställ bilen
Om du har egen bil vet du att det finns en rad kostnader du inte kan påverka. Kostnaden för drivmedel kan du emellertid styra helt själv. Genom att ställa bilen bara någon dag i veckan eller mer kan du över tid spara mycket pengar.

2. Skippa lunchen ute
Skippar du en lunch ute per vecka under ett år sparar du upp emot 5000 kr. Är ni två som bidrar sparar hushållet upp emot 10 000 kr.

3. Storhandla och använd rabattkuponger
Det går att spara mycket pengar på att inte småhandla och att utnyttja så många rabatter det bara är möjligt. Stormarknader och så kallade lågpriskedjor bör vara de enda matbutikerna du besöker om du vill spara pengar.

4. Skippa abonnemangen
Spotify, prenumerationer på tidningar och appar, morgontidningen, allsköns TV-abonnemang. Sammantaget kostar abonnemang och prenumerationer mycket pengar varje månad. Se vilka du verkligen nyttjar till fullo och vilka du lika gärna kan avsluta.

5. Inför köpstopp
Ett köpstopp under en viss tid ger automatiskt mer i plånboken, förutsatt att du inte ”tar igen” inköpen när köpstoppet är till ända.

6. Granska kontoutdragen
Hur ofta är det du verkligen granskar dina kontoutdrag ordentligt? Om du gör det med stora förstoringsglaset kan du eventuellt hitta autogiron som kanske inte är helt nödvändiga. Extra försäkringar, betalningar till välgörande ändamål, med mera, är exempel på utgifter du kan fundera på om du vill/behöver ha kvar.

7. Använd appar för att följa upp budget och sparande
Det tog ett par år, men numera finns utmärkta appar för privatekonomi som låter dig följa upp budgetar och sparande. Efter att du har kopplat apparna till dina konton kan du planera både utgifter och sparande på ett mycket smidigt (och faktiskt ganska roligt) sätt.

8. Säg upp kreditkorten
Även om du inte använder ditt kreditkort främst för just möjligheten att handla på kredit kostar kortet en del i årsavgift. Risken med kreditkort är också att du köper saker mer spontant utan att tänka efter före.

9. Skaffa konto på Blocket och Tradera
För att komma igång snabbt med att få grundplåten att växa kan du göra en räd hemma och plocka fram allt du inte behöver och sedan lägga upp sakerna till försäljning på Blocket och/eller Tradera.

Komplettera eventuellt med lån

Om du inte riktigt har tillräckligt med sparade medel för handpenningen och kontantinsatsen när du hittar drömboendet, kan det finnas skäl att fundera på att ta ett privatlån för att täcka upp mellanskillnaden. Med dagens låga ränteläge kan du som har en åtminstone relativt stabil ekonomi få mycket fördelaktiga villkor. Lägsta möjliga räntan på ett privatlån är i augusti 2016 omkring 2%. Innan du börjar fundera på att låna och börjar jämföra privatlån bör du dock lägga upp en budget där du tar höjd för amortering och ränta på privatlånet.

bopriser-amorteringskrav

När det nu har gått närmare två månader sedan amorteringskravet för bolån infördes (1 juni) kan det vara intressant att titta på de direkta effekterna på bopriserna som helhet och antalet objekt som läggs ut till försäljning.

Snittpriserna sjönk i juni

Det är inte bara tillgång och efterfrågan som påverkar bopriserna. Möjligheten till finansiering, och priset för den (räntan) är en annan viktig faktor, regleringar från det offentligas sida en annan. När datumet för amorteringskravet närmade sig blev det tydligt att fler var villiga att betala lite mer för att slippa kravet på tvångsamortering vid en belåningsgrad på +50%. Samtidigt försvann denna ”premie” som genom ett trollslag när natt blev till morgon den 1 juni.

Priserna för bostadsrätter och villor steg marginellt i genomsnitt mellan 1 januari och 30 april. I maj gick det sedan att identifiera en klar generell prishöjning och det var vecka 21 som priserna var som högst. Omedelbart efter den 1 juni sjönk sedan både det genomsnittliga begärda priset och det faktiska försäljningspriset för både bostadsrätter och villkor markant. Ser vi till hela riket sjönk det begärda priset för villor från cirka 2,7 miljoner till cirka 2,4 miljoner. För bostadsrätter sjönk det begärda priset från 2,24 miljoner till 1,97 miljoner på bara en vecka.

Jämför vi priser med en lite längre jämförelsehorisont är trenden fortfarande att priserna fortsätter att stiga. Den senaste 12-månadersperioden (inkluderat uppgifter för juni 2016) har slutpriset för genomsnittsvillan ökat med 11%. Motsvarande uppgift för bostadsrätter är 10%.

Färre objekt till försäljning

Antalet objekt, oavsett det gäller villor eller bostadsrätter, ute till försäljning har minskat för varje år sedan 2010. Trenden är otvetydig och tittar vi till exempel på högsäsongsmånaden maj fanns det dubbelt så många villor på marknaden 2010 som i år. För bostadsrätter är skillnaden inte lika rejäl i absoluta tal, men det går inte att bortse från den tydliga trenden.

Men, det talades ju om att det var rekordtempo på bostadsförsäljningen i maj i år? Alla ville ju sälja/köpa innan Finansinspektionens regler skulle träda i kraft. När det gäller antalet nyinkomna bostadsrätter slogs ett nytt rekord nu i maj 2016. När det gäller antalet nyinkomna villor visar statistiken i stället på en ganska blygsam siffra. Det är tydligt att det var bostadsrättsinnehavare som var mest flitiga med att lägga ut sina bostäder till försäljning.

Som man ganska enkelt kan räkna ut skedde sedan en rejäl minskning av nyinkomna bostäder under juni månad. Vecka 20, som var den vecka med mest aktivitet, lades 3328 bostadsrätter och 2081 villor ut till försäljning. Sex veckor senare, i mitten av juni, var antalet bostadsrätter 997 stycken och antalet villor 700 stycken. En viss del av denna minskning kan härledas till säsongsmässiga variationer, men det är tydligt att amorteringskravet också hade en roll att spela.

pruta på bolånet hos bankerna

Det stående tipset för dig som vill spara pengar på ditt bolån, oavsett om det handlar om nyteckning eller omläggning, är att pruta. Med bankernas stora marginaler för utlåningen finns en betydande prutmån (enligt uppgift tjänar bankerna mer pengar än någonsin på bolånen) och att förhandla är något du definitivt ska göra.

Det är emellertid en inte helt enkel uppgift att identifiera den bank som kan vara som mest generös överlag. Dessutom avgörs ju ditt förhandlingsutrymme av ett antal faktorer, där bland annat din löpande betalningsförmåga och din kredithistorik samt egenskaper i själva fastigheten spelar in.

Använd snitträntorna som ledning

Ett tips för att få rätt ”ingång” när du ska ansöka om nytt bolån eller lägga om ett befintligt är att jämföra listräntor med snitträntor. Idén är att du hos banker som presenterar snitträntor som ligger långt under listpriserna kan ha mer utrymme att pruta.

Vi kan ta två exempel:

  • Bank A erbjuder i juni 2016 ett listpris på 1.95% för rörlig ränta (tre månader) och snitträntan för samma lånetyp för nya bolånekunder ligger på 1.65% (maj).
  • Bank B erbjuder listpriset 2.00% och snitträntan för maj var 1.55%.

Det är enkelt att se att Bank B har ett större gap mellan listpris och snittränta. Det bör enligt huvudregeln innebära att du har större möjligheter att pruta på räntan hos denna bank.

Jämför boräntor ofta

Den bank som presenterar de lägsta snitträntorna en viss månad behöver inte alls befinna sig i toppen månaden därpå. Olika faktorer i omvärlden, av vilka ökade/minskade kostnader för kapitalanskaffning förmodligen är den viktigaste, kan göra att de räntor som erbjuds kunderna skiljer sig mellan månader. På så vis kan man säga att snitträntor är färskvara och du bör inte gå på uppgifter som är mer än en månad gamla om du vill maximera dina chanser att få bästa möjliga ränta på ditt bolån.

Marginal-ranta

Bolåneinstitutet SBAB gör löpande mätningar kring hur marginalerna för bostadsägare och nya bostadsköpare ser ut när det gäller eventuella räntehöjningar. Mätningen till och med maj månad visar att den andel bostadsägare som kan få bekymmer om boräntorna stiger med upp till tre procentenheter stiger för första gången sedan mätningarna startade.

Trenden är bruten

Mellan 2012 och 2015 ökade andelen som uppgav att de hade en marginal i ekonomin att klara av höjda boräntor på tre procent kontinuerligt. Nu har SBAB dock upptäckt ett trendbrott. Det är numera 64% av bolånekunderna som anser att marginalerna är tillräckliga för att klara av höjda boräntor på upp till tre procentenheter. Det är en nedgång med fem procentenheter från 2015.

De yngre har mindre marginaler än de äldre

Det är, kanske mindre överraskande, de yngre som har de sämsta marginalerna i bostadsekonomin. Bland bolånetagare mellan 20-40 år är det 47% av kunderna som har en tillräcklig marginal att de kan betala räntor och amortering löpande utan att behöva dra ner på andra utgifter. Bland de äldre är känsligheten för ökade boendekostnader inte alls lika stor.

Att det är de yngre som får det mest kärvt om räntorna skulle vända upp är inte så anmärkningsvärt. En tydlig anledning är att yngre normalt är högre belånade eftersom de har kommit in på bomarknaden på relativt höga prisnivåer. En annan anledning är att yngre generellt har lägre löner än äldre.

Riksbankens räntebana förskjuten framåt

I och med Brexit och omröstningens efterverkningar på de finansiella marknaderna kommer förmodligen riksbankens planerade räntehöjningar för 2017 och framåt att skjutas på tiden. Enligt preliminära bedömningar kommer minusräntan att bibehållas fram till 2018 och det innebär också att boräntorna kommer att vara historiskt låga under ytterligare en tid. Detta faktum bör innebära att trendbrottet i SBAB:s mätningar kommer att vara mycket tillfälligt.

privatlan-handpenning

Snaran dras åt kring nya bostadsköpare. Sedan tidigare finns reglerna om 15% kontantinsats och de flesta banker har också på frivillig basis försvårat lite ytterligare genom att godkänna en belåningsgrad på maximalt 75% av bostadens värde. Sedan den 1 juni i år gäller också tvångsamortering för den del av bolånet som överstiger 50% av marknadsvärdet.

Denna samling regler och frivilliga åtaganden syftar till att bromsa prisutvecklingen och förhindra att hushållens skulder skenar. Samtidigt innebär de att många bostadsköpare måste ansöka om blancolån för att ha möjlighet att betala handpenning och kontantinsats samt eventuellt det belopp som skiljer mellan 75% och 85% belåningsgrad. De ständigt ökande bopriserna och de nya regleringarna gör alltså att det blir mer fokus på privatlån.

Blancolån – billigt eller dyrt?

Ett blancolån, som är ett lån utan säkerhet, kan aldrig bli lika ”billigt” som ett bolån. För bolånet har långivaren själva bostaden, tomten eller bostadsrätten som säkerhet och denna pant kan tas i anspråk om betalning inte sker från låntagarens sida. Samtidigt behöver ett blancolån inte göra större hål i plånboken. De låga räntenivåerna gör automatiskt att det idag är billigare än någonsin att låna och den som har en god ekonomi med en hög kreditvärdighet och en god betalningsförmåga kan få mycket fördelaktiga låneerbjudanden.

Mellan tummen och pekfingret kan vi säga att spannet mellan lägsta respektive högsta räntesats för ett privatlån idag ligger på 3,5 – 30 procent. Den som har en betalningsanmärkning kan räkna med att få en ränta som hamnar mycket högt medan en sökande som har en låg belåning, en fast anställning och även kan ansöka med medsökande kan räkna med att få en förhållandevis mycket förmånlig räntesats.

Det kan vara intressant att se hur räntan på blancolånet påverkar ekonomin så vi ska presentera två exempel. Vi utgår från att du ska köpa en bostad på 2 miljoner kronor och att det är kontantinsatsen (300 000 kr) du behöver låna till.

Med en ränta på 3,5% på 6 år betalar du totalt närmare 32 000 kr i räntor och en amortering på omkring 4170 kr per månad. Är räntan i stället på 7% betalar du 68250 kr och är den på 12% betalar du över 120 000 kr i ränta under löptiden.

Anlita en låneförmedlare

Att hitta det bästa blancolånet för kontantinsatsen och kanske också handpenningen i sig och även en extra portion för att tillmötesgå bankernas krav, kan vara en knepig uppgift om man ger sig på det helt själv. En smart lösning är att gå genvägen via en låneförmedlare. Denna typ av finansiell aktör samlar in låneerbjudanden från flera långivare och de erbjudanden du får ta del av är skräddarsydda efter din situation.

stort behov av nya bostäder

Om du har följt med i debatten och nyhetsrapporteringen kring bostadsmarknaden det senaste året kan du inte ha missat att uppmärksamma den magiska siffran 700 000. Det är det antal bostäder som Boverket i en rapport om behovet av nya bostäder i landet har angett behövs byggas för att vi ska klara den långsiktiga bostadsförsörjningen. Hur snabbt behöver då detta enorma antal bostäder byggas? Jo, enligt Boverket behöver de finnas på plats år 2025.

Rapporten beskriver ett nuläge vid tidpunkten för publicering (mars 2015) och eftersom befolkningsprognosen har justerats upp flera gånger sedan dess har också den ”magiska” siffran 700 000 reviderats upp. Dagsfärska uppgifter pekar på att det förmodligen kommer att krävas 710 000 nya bostäder fram till 2025. Här är lite kort om de viktigaste delarna i Boverkets rapport (upprevideringar inkluderade).

Tredubblat bostadsbyggande

Bostadsbyggandet har varit lågt i Sverige i flera decennier och i dagsläget byggs i genomsnitt 25 000 lägenheter, villor och andra bostäder varje år. För att få bukt med den befintliga och den i framtiden ännu mer prekära bostadsbristen, särskilt i storstäderna, krävs att nuvarande byggande tredubblas. Målet på 700 000+ bostäder fram till 2025 kan helt enkelt inte nås om det inte tillkommer över 50 000 nya bostäder per år utöver genomsnittet.

Utgångspunkter för rapporten

En mycket intressant sak med Boverkets rapport och analys är att rapportförfattarna har tagit ett mycket brett grepp när det gäller olika antaganden. Det handlar inte bara om allmänna siffror kring befolkningstillväxten, utan även sociala och regionalpolitiska frågor.

Det grundläggande antagandet är ett hushåll = en bostad och detta antagande ger grundprincipen att varje ökning av befolkningsmängden på grund av ett födelseöverskott och invandring ger ett motsvarande behov av fler bostäder. Samtidigt har Boverket identifierat att skilsmässorna fortsätter att öka och att andelen äldre hela tiden ökar. Båda dessa faktorer ger upphov till ett större behov av bostäder och i fallet med de äldre krävs ofta även specialanpassade boenden. I tillägg har Boverket tittat på Sveriges totalt 72 arbetsmarknadsregioner särskilt och identifierat skillnader i behovet av bostäder nu och i framtiden. Det är tydligt att det är i storstadsregionerna samt några av de snabbväxande pendlingsregionerna som bostadsbyggandet genast måste ta fart och sedan successivt öka.

Förutsättningar och utmaningar

Det kommer givetvis att bli en grannlaga uppgift att ställa om för ett ökat bostadsbyggande och i rapporten nämner Bostadsverket mellan raderna att det finns ett betydande gap mellan nuvarande organisation samt kompetensförsörjning och vad som krävs i framtiden. Sedan är finansieringsfrågan givetvis också brännande het. I tillägg finns en stor utmaning när det gäller infrastrukturen som helhet. Majoriteten av de 700 000 bostäderna kommer förmodligen att byggas på idag obebyggd mark och samhället måste då stå för kringinfrastrukturen.

Det har nog inte undgått någon att bostadspriserna i många delar av landet har ökat ganska kraftigt de senaste åren. Boprisökningen, och den skuldsättning som den automatiskt ger upphov till, är enligt många experter på nationalekonomi rent farlig för ekonomin i Sverige som helhet och det är bland annat därför som regeringen alldeles nyligen klubbade igenom ett tvingande amorteringskrav.

Samtidigt är frågan om bopriser lite mer komplicerad än så och ett perspektiv som sällan lyfts fram är det som handlar om enskilda privatpersoners möjlighet att köpa en egen bostad.

bolånetak problem för förstagångsköpare

Bolånetaket ett stort hinder för förstagångsköpare

Den som idag hyr sin bostad och vill köpa en egen bostad måste erlägga minst 15% av köpeskillingen kontant. Är bostaden lågt värderad eller betingar ett lågt försäljningspris är dessa 15% kanske inte oöverstigligt och i många delar av landet går det, förutsatt att ekonomin är i ordning, ganska enkelt att låna till kontantinsatsen om det skulle behövas. I storstadsregionerna och på andra större orter utgör bolånetaket emellertid ett betydligt större hinder. En genomsnittlig villa utanför Stockholm kostade i mars 2016 till exempel 5,4 miljoner. Kontantinsatsen för den prislappen är 810 000 kr, och det är en summa som inte många kan erlägga med sparade pengar.

Ännu mer problematiskt blir bolånetaket eftersom det automatiskt följer med i prisutvecklingen. För varje 10 000 kr en bostad ökar i pris måste 1500 kr betalas i kontantinsats.

Måste spara mycket varje månad

Svenska Dagbladet har i en analyserande artikel som bygger på färsk statistik från Mäklarsamfundet beskrivit vad bolånetaket innebär för den som vill köpa sin första bostad när bopriserna hela tiden stiger. Det är ganska nedslående läsning för framför allt dem som vill köpa en villa eller en bostadsrätt i Stockholm.

Utifrån Mäklarsamfundets siffror kring boprisutvecklingen i Stockholms stad har Svenska Dagbladet räknat ut att kontantinsatsen, såsom den räknas på 15% av köpeskillingen, ökade med i genomsnitt 75 000 kr under 2015. Det innebär att den som ville köpa en bostad 2015 var tvungen att ha 75 000 kr mer i kontanter jämfört med året dessförinnan. Sett på månadsbasis var den som ville ”hänga med” i marknaden alltså tvungen att på ett eller annat sätt få in 6250 kr extra per månad.

Stockholms stad är kanske inte det mest representativa området i landet, men siffrorna utgör en god indikation på att de ökande bopriserna ställer till det när man räknar in kontantinsatsen på 15%.

Det är nu klart att regleringen om amorteringskrav, som har stötts och blötts i långbänk i flera år, nu kommer att införas den 1 juni. Det centrala är att alla nya bolån på över 50 procent av marknadsvärdet för en bostad ska amorteras – först med 2 procent ned till 70% och sedan med 1 procent ned till 50%, detta på årsbasis.

Syftena med amorteringskravet är att få ned den stora skuldsättningen bland bolånetagare och stoppa den i vissa delar av landet skenande boprisutvecklingen. Oavsett om regleringen ger avsedd effekt eller inte planeras även lite löst för ytterligare åtgärder för att strama upp bostadsmarknaden med ovan syften samt rörlighetsperspektivet som ledord. Några av de frågor som diskuteras är

  • Skuldkvotstak
  • Sänkt kapitalvinstskatt
  • Nedtrappat ränteavdrag.

bild på bostad för att illustrera amorteringskrav och ränteavdrag

Skuldkvotstak för lägre lånebelopp

Ett skuldkvotstak innebär att den disponibla inkomsten blir avgörande för hur mycket man kan låna. Myndigheten Finansinspektionen är en varm förespråkare för en reglering med skuldkvotstak och det verkar som att denna åtgärd är den som ligger närmast i tiden. Enligt mycket lösa diskussioner rekommenderas en kvot på sex-sju och det betyder att ett hushåll som tar ett nytt bolån inte får låna mer än sex-sju gånger årsinkomsten efter skatt.

Lägre kapitalvinstskatt på försäljningar

Svensk bostadsmarknad präglas av en tydlig brist på bostäder, framför allt i storstadsområdena. En anledning till bristen är att skatten på försäljning minskar rörligheten. Det finns helt enkelt inget incitament att byta en större bostad mot en mindre om bytet ger upphov till en stor skattekostnad. Om kapitalvinstskatten på bostadsförsäljningar sänks från dagens 22% finns, enligt förespråkarna av denna åtgärd, anledning att tro att rörligheten på bostadsmarknaden kan öka.

Lägre ränteavdrag

Ränteavdraget är ett politiskt verktyg som har införts för att stimulera bostadsbyggande och idén är att ge låntagare utrymme att låna lite mer än vad den disponibla inkomsten annars skulle ge möjlighet till. Ränteavdrag fungerar dock mindre bra i ett samhällsekonomiskt perspektiv när marknadsräntorna är så låga som de är just nu. Bolåneräntorna ligger mycket lågt och när en låntagare dessutom kan göra avdrag med 30% är det ett givet recept för en fortsatt ”lånefest”. Ränteavdragets vara eller icke vara har diskuterats sedan dag ett men nu förs intensiva diskusioner om hur regleringen kan luckras upp med en avtrappning som följd.

bostadsratt-foreningPriset är givetvis det viktigaste när du köper bostadsrätt. Emellertid finns det, som du säkert vet, ett antal andra faktorer att titta på. Framför allt är det bostadsrättsföreningens ekonomi och föreningens planer för framtiden som är viktiga att undersöka.

När du köper en bostadsrätt köper du inte själva lägenheten eller radhuset utan istället blir du ägare till just en ”rätt” att nyttja bostaden samt givetvis också att sälja den, pantsätta den, med mera. Själva bostaden ägs fortfarande av bostadsrättsföreningen och förmodligen har föreningen skuldåtaganden och andra åtaganden som måste infrias. I den här artikeln kan du läsa mer om viktiga saker att undersöka när du står i begrepp att buda på en bostadsrätt samt något om en ny indikator som i framtiden kan fungera som en kvalitetsmärkning för bostadsrättsföreningar. Undvik att buda och lägga handpenning i blindo genom att undersöka, läsa på och jämföra!

Det finns tre saker att undersöka lite närmare för att se huruvida en föreningen kan anses vara välskött eller inte. Det handlar om:

  • Plan för löpande och framtida underhåll
  • Plan för framtiden
  • Skuldbördan

Underhållsplan

Alla bostadsrättsföreningar ska ha en underhållsplan och i denna ska alla föreningsgemensamma underhållsåtgärder både på kort och lång sikt finnas med. Åtgärderna ska vara preciserade och prissatta och det ska givetvis också finnas en budget som täcker kostnaderna (reparationsfond). Finns det ingen underhållsplan är det ett mycket tydligt tecken på att föreningen drivs på ett undermåligt sätt. Detsamma gäller om det visserligen finns en plan, men det saknas information om typiska underhållsåtgärder såsom stambyten och fasadrenoveringar.

Bostadsrättsföreningens syn på framtiden

Oavsett du har ett mycket långsiktigt eller lite kortare perspektiv när du köper bostadsrätt är det centralt att bostadsrättsföreningen alltid har ett långsiktigt perspektiv. En välskött bostadsrättsförening har en framtidsplan där man listar framför allt risker för att på så sätt kunna ta höjd för dessa om/när de inträffar. Det kan handla om allt från mycket stora utgifter för förvaltningen på grund av nya lagar till eventuell värdeminskning på grund av att mark i området får ett annat användningsområde.

Skuldbördan

Alla bostadsrättsföreningar har skulder. Det handlar normalt om en skuld för själva fastighetsbeståndet, men det kan också gälla investeringar i parkeringsplatser, med mera. Ju högre skulden är i förhållande till beståndets marknadsvärde, desto sämre är det i grunden. Det är alltså viktigt att titta på ekonomin vad gäller relationen tillgångar jämfört med skulder. Just nu, då ränteläget är mycket lågt, kanske en mycket hög skuldsättning inte ger något särskilt stort utslag på avgifterna men skuldbördan för föreningen kommer snart att märkas på avgifterna när räntorna går upp.

SBC Boendeindikator – analys av bostadsrättsföreningar

SBC är en förkortning av Sveriges BostadsrättsCentrum AB, som är en samlande kraft för förvaltning av bostadsrätter. Idén är att både hjälpa till med förvaltning och värdeskapande och att agera som expert i allt som har med bostadsrättsliga frågor att göra. Som ett led i verksamheten att ge verktyg för bostadsrättsföreningar att driva verksamheten på ett optimalt sätt har SBC tagit fram en boendeindikator. Tanken är att på uppdrag bedöma status för en förening med avseende på de tre parametrarna fastighet, förvaltning och boendemiljö. En godkänd förening får en stämpel – SBC Godkänd – som kan användas i bland annat marknadsföring.

Denna märkning är relativt ny och det är idag inte så många föreningar som har ansökt om att bli bedömda. Med SBCs stora breda förankring runt om i landet förmodas emellertid boendeindikatorn att bli en viktig källa till jämförelser mellan bostadsrättsföreningar i framtiden.